poesivännen

idag skriver jag poesi för första gången på alltför länge. en och en halv månad. det är som om orden liksom bott för långt in. och jag har inte riktigt orkat kämpa för att gräva fram dem. man ska nog inte skriva poesi när den ligger för långt bort. idag var den nära. dålig, men nära. och även om orden inte ville bli som jag skulle velat, även om radbrytningarna hamnade fel, så var det himla fint att få skriva igen.

Annonser

2 svar to “poesivännen”

  1. Simone Says:

    det är himla fint att du skriver igen, men det är alldeles för jobbigt att inte kunna skriva inte ha tid att skriva inte ha tankar att skriva inte ha känslor att skriva. ja du fattar. sådär som är det ibland. men hej : )

  2. NuYu Says:

    Jag känner igen mig. Försvann också från poesin ett tag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: