03:16

klockan tickar framåt sådär snabbt som den bara gör framåt natten. när man ligger där med den bärbara datorn i knät och tänker att man borde sova. snart. men när man inte riktigt kan ta det för sig. när man liksom fastnar i minuten som springer iväg så snabbt och det är ju bara kliché på kliché men ändå så påtagligt verkligt. som tårar till tv-serier för att de känns så mycket. när man tillåter sig att känna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: