efteråt

för fem år sen blev jag medlem på en hemsida. det var när ens föräldrar fortfarande varnade en för att det var farligt att möta folk på internet. vi pratade ändå. det var ingen stor hemsida, så vi pratade. alla pratade. vi blev som en liten familj. under en period var vi så himla nära. vi ringde varandra i nätter. smsade direkt när vi hade något nytt att säga. lite som att alla våra liv var ett. det var en såndär period som var ändå ganska fin, men som man aldrig vill uppleva igen. jag sov sällan.
fem år senare finns de där människorna ändå kvar. några nära. några långt bort. vi är inte så beroende av varandra nu. vi vet inte allting om varandra. men jag vet vilka de är. jag känner dem. trots uppehåll på flera månader så känner jag dem. så som man bara känner några.
fem år senare ska vi plötsligt ses fyra stycken samtidigt.  som ett såntdär tv-program om  vad som hände sen. som en liten familj.

Annonser

9 svar to “efteråt”

  1. Loffe Says:

    Din beskrivning får mig osökt att tänka på hemsidan som också jag är medlem på.;)
    Om min kommentar på FB igår var opassande så ber jag om ursäkt. Den var mest ett skämt, eftersom jag förstått att ni bara skulle vara ett tjejgäng. Hur det blev den saken vet jag inte… Jag hoppas bara att ni hade en trevligt kväll! 😛 🙂

    • Sandra Says:

      då måste jag ju ha lyckats på något plan med andra ord 😉
      och nejdå! Vi skrev ju tillbaka och bjöd in dig, men fick inget svar. 🙂 Det blev en trevlig kväll hursom!

  2. emma Says:

    finafina flicka. dina ord värmer om kvällar och dagar. ditt namn på min blogg gör mig varm inombords.
    jag hoppas att ni alla har haft det så fint. och du anar inte hur glad jag blev av orden via maria på facebook. fina sandra. ❤

  3. Elin Says:

    Du har rätt, protesterande föräldrar och beroende av vad varandra, gllida ifrån varandra men finnas kvar. Och jag älskar er allihop. Just för att ni är som ni är och för att vi har ett band som ibland inte är lika starkt som med andra, men det finns där, osynligt men starkt. Är så glad för det.

  4. Noomie Says:

    Var tvungen att fälla både en och annan tår när jag läste det här. Just för att det är så sant, för att det får mig att minnas, och nu blir ögonen alldeles grumliga igen. ❤

    Love.

  5. Anonym Says:

    Tappar andan, så klokren, och ja, det är verkligen så det var!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: