som fick dig att le

du sa att det var mörkret. trevandet.
att aldrig riktigt. veta.
som höll dig nere. knöt dig till jorden.
till den leriga fuktiga jorden.
det var någonting med vintern. kylan
.som virade sig. kring dina revben.
drog ihop. existensminimum.
för livsenergi.

du sa att. det var något.
du tänkte på då.
bara. förnimmelsen
av mina hjärtslag. i dig.

(jag och Frida skrev för massor av år sen dikter på samma ord/meningar. idag gjorde vi det igen. på ordet ”energi”. )

Annonser

5 svar to “som fick dig att le”

  1. Friday Says:

    Energi!!! ❤

  2. Therese Says:

    Vilken fin dikt! 🙂

  3. PJ Says:

    sv: oj, det är en stor komplimang, för mig. jag blir alltid lika förvånad när någon gillar det jag skriver.

    gillar den här texten, tycker punkterna gör mycket

  4. Simone Says:

    wow sandra. du vet sådär ända in längst in till revben och benmärg och hjärtslag och magont och finhets pirr stötar ut i fingrarna. dit når du. ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: