Archive for the ‘Skrivpuff’ Category

Skrivpuff, 113

april 23, 2009

Du är livet

Alarmerande tystnad ljuder
bröstkorgen tyngs ner
central rädsla

du,
ensamhet är inte min grej
frånvaro dödar mig
galenskap frambringas
hos mig utan ord

inuti skriker själen,
jag är tyst
knäpptyst
likaså du.

missvisande fel
närvara är du snäll
om du bara ville
paralysera mig
radikalt, med ord.

snälla prata
tystnad är inte min grej
utan dina andetag
vill jag inte leva

ångest om du försvinner
älskade du,
överge mig inte.

(uppgift: Skriv en alfabetsdikt där varje rad börjar på en ny bokstav i alfabetet.
Riktigt svårt, men otroligt roligt! Försök själva! 😀 Jag hoppade dock över q, x, y och z :p)

Skrivpuff, 112 (skriv om väntan)

april 22, 2009

vi väntar på ljud

Luften är stilla
utan vibrationer
från dig
eller mig,
vi står frysta
i en tanke,
i ett minne
av oss.

jag väntar
fortfarande
på ordet
som bryter vår tystnad.

Påsk! (Skrivpuff, 101)

april 11, 2009

När jag vaknade idag låg en grapefrukt utanför mitt rum. I den satt en lapp med orden ”Glad påsk Sandra”, och ett snöre. Kollade ut genom fönstret och såg att ”påskharen” inte hållt sig inomhus.. hela trädgården var full med tråd. Det var helt enkelt bara att börja rulla upp snöret.

Glad påsk!

Glad påsk!

Ute i trädgården

Ute i trädgården

Tror inte att "påskharen" hade räknat med att en katt skulle följa efter mig och hjälpa mig att riva ner snöret. ^^

Tror inte att "påskharen" hade räknat med att en katt skulle följa efter mig och hjälpa mig att riva ner snöret. ^^

Ett tag - och mycket snöre - senare.

Ett tag - och mycket snöre - senare.

När jag kom in igen låg dessutom ett till ägg på min säng med två par örhängen i, påskharen var effektiv idag! :> Det här kan uppfattas som löjligt, men för mig är det bara mysigt. Att fortfarande skriva att det är påskharen är kanske lite att ta i, men annars, varför bryta en rolig tradition vi haft så länge jag minns?

Glad påsk på er allihopa!

Skrivpuff, 66

mars 7, 2009

”Ta ut den tredje boken från höger på tredje hyllan i din bokhylla. Slå upp sidan 33. Läs och skriv av den tredje meningen. Slå ihop boken och skriv en helt egen fortsättning.” (För min del blir det inte riktigt en fortsättning, utan en reflektion. Som blev jättekort och jättedålig, men äh. Citatet från ”Vid floden Piedra satte jag mig ner och grät – Paulo Coelho.” )

”Jag klarar mig, bekymra dig inte för det.”
Det är så lätta ord, så hemskt lätta ord. Att säga att man inte mår bra kräver så otroligt mycket mer energi. Sen är det inte bara de orden, ”jag klarar mig” ger inga följdfrågor, inget mer att svara på. Det är så lätt att gå runt det jobbiga, men samtidigt väldigt dumt.

Skrivpuff, 62

mars 3, 2009

Visst vore det bra om man hade flera hjärnor? Då kunde jag sätta en av mina hjärnor på att göra allt skolarbete, en på att tänka alla jobbiga tankar och ha den sista till att bara ta vara på livet. Jag tror att jag skulle gilla att lasta av allt skolarbete på en annan hjärna och faktiskt ha lite fritid också. Sen kan man självklart koppla ihop hjärnorna så att man kan samla all information om man vill. Då skulle man kunna sortera all info precis där man vill ha den. Har man lite extra tur får man en fjärde hjärna också, där man kan samla allt gammalt som man vill komma ihåg men är rädd att glömma av,
visst vore det fint?

Skrivpuff, 58

februari 27, 2009

solen hade för längesen gått ner. på andra sidan vattnet speglade sig staden i kanalen. Vår stad. Det vi kallar vårt hem. Allt var väldigt stilla, trots våra röster, kramar och vattenpiperöken som steg mot himlen.

för att låna två ord från Loke;
alkoholbaserat fri.

Skrivpuff, 57

februari 26, 2009
skrivpuff

Bild från Skrivpuff, uppgiften är att skriva om bilden

Ibland blir allt man skriver svammel. Oförklarligt svammel som man inte förstår någonting alls av. När orden bara kommer från någonstans djupt där inne, där man aldrig riktigt vet vad man känner. Där orden bara är ett stort moln av känslor som man inte riktigt vet vart man har. Jag kan läsa dikter från något/några är tillbaka, och verkligen inte förstå någonting alls. Dock finns det vissa ord som fastnar. Man hör dem, och förstår att det är ord som man kommer att komma ihåg. Ord som kommer sjunka in, och stanna. En vän sa en gång att poesi man skriver, kommer man förstå många år senare i livet. Det var ett perfekt exempel på såna ord som man kommer minnas. Jag hoppas att hon hade rätt, vilket hon borde ha, eftersom hon vet vad hon pratar on. Hoppas verkligen att jag, om några år, förstår vad jag menade med saker,
så att jag kan få ett såntdär rött utropstecken över mitt huvud.

Skrivpuff, 51

februari 24, 2009
Bild från Skrivpuff

Bild från Skrivpuff

Ibland förstår jag inte hur snabbt livet går, hur otroligt snabbt en dag flyger förbi. Inte heller förstår jag hur en lika lång dag ibland kan gå så otroligt långsamt. Idag har släpat sig fram genom lektion efter lektion och min sjuka kropp har bara längtat efter sängen. (Speciellt under matten med sinus och cosinus och tangens och annat man inte förstår.) Ibland bara allting försvinner. Det går så otroligt fort att man inte hinner med. Jag tänker alltid att ”äh,  jag har ju bara levt en bråkdel av mitt liv”, men tänk om något händer? Tänk om jag blir överkörd av en buss, imorgon. Då är det här det sista jag lever. Den här dagen, som jag bara önskade skulle ta slut..

Skrivpuff

februari 24, 2009

Skrivpuff är en blogg som beskrivs med orden
”Dagliga skrivarutmaningar från författarcoachen Ann Ljungberg
och inbjudna författare, skrivarcoacher m fl.
Inspirationsövningar för dig som vill komma igång med
– och få kontinuitet i – ditt skrivande.
Här kan du skriva när du vill, hur ofta du vill!”
Kommer därför komma upp lite inlägg ibland framöver som helt bryter från alla andra när jag följer bloggen, men döper dem till ”Skrivpuff, x” som titel, så förstår ni ;>