mars 15, 2013

äh. om mina jävla växter kunde ta och se fina ut för en gångs skull.

Annonser

Du erkänner också att du är trött

februari 12, 2013

Minns du när vi låg på gräsmattan utanför mina föräldrars hus? vi hade gjort kladdkaka och plockat bär. och av ingenting började vi skratta. ontimagenskratta. sådär som man bara skrattar med en riktigt nära vän och när det är varmt i hela kroppen. sånt längtar jag efter. vi ska vara mer vuxna nu. inte skratta okontrollerat utan istället diska städa lägga oss i tid och orka gå upp tidigare än solen varenda jävla morgon.

kanske höst, igen

oktober 26, 2012

med stress press och alldeles för stor utmattning är det svårt att sova på nätterna. drömmer så konstigt om döende vänner, folk som blir genuint elaka och att jag dör. hela tiden. ibland när jag vaknar har jag en mjuk nacke att kura in mig mot. då lättar det lite. men när den där nacken och den där doften av hennes hår är lite för långt bort klänger oron sig kvar. kurar ihop mig i hörnet av sängen och väntar. tids nog ringer alarmet och jag jobbar kommer hem sover ännu sämre.

.

oktober 23, 2012

om jag kanske hade stannat kvar och legat vaken och lyssnat på tre olika andetag inatt så hade jag kanske inte behövt känna mig så jävla ensam i mitt mörka rum. i 120cm tomhet.

sex år senare än när vi träffades första gången

oktober 23, 2012

det är så konstigt när tiden går. hur folk kanske inte alls förändras men hur man försvinner isär ändå. den här helgen har jag spenderat med vänner som visste vart jag gick minsta steg när jag gick i högstadiet. ni hade dem allihopa, de där vännerna som var så nära inpå nej innanför huden så att man var helt säker på att man skulle spricka upp och bli söndertrasad om man förlorade dem. mina vänner visste allt. allt. hur många timmar jag sov per natt och vad jag kände exakt i varje sekund. och nu satt vi i samma lilla etta i helgen och jag kunde inte riktigt få ihop pusslet. jag förstod ju att det här är mina vänner och vi känner varandra men min hjärna kunde inte få ihop allting jag vet om dem i samma person. var fullt medveten om att de nummer jag alltid kunde ringa i natten tillhör de här personerna men ändå inte alls. de var likadana och fantastiska men inte alls här ändå. på något sätt.

m

oktober 13, 2012

det är kallt nu. nästan så frosten sätter sig i ansiktet när man går utanför dörren. vi drar upp dragkedjorna på för kalla jackor och våra ord blir mest vita moln i den kyliga luften. men röksignaler har ju funnits länge och du är så duktig på att tolka mina.

september 9, 2012

äh. börjat om ett tiotal gånger men kommer ingenstans. orden flyr från mig som fåglar som inte går att hålla fast. och om man försöker kanske man bryter en vinge.

att sakna fast grund.

juni 29, 2012

tänker det där igen
att om jag stuvar ner saker
flyttlådor på hög
kan jag gömma känslor
bland papp
fyllda av tandborstar
och böcker jag aldrig läste

någon gång
ska man väl hitta rätt?
hitta hem
packa upp
och vara hemma

packar bara ner
märker dem med ”kläder” och ”kökssaker”
fast det borde stå
som ”saker jag gjorde när jag inte kunde sova”
eller ”i väntan på lugn”.

,

maj 28, 2012

När man i sommarskor och med kaffe i handen får regn på bara axlar är det okej att slå sig ned i en trappuppgång. Höra bilar köra på blöta gator. Prata om saker som stiger mot himlen.

maj 24, 2012

natt. säng. kuddar och sommarlukt. öppet fönster. fräknar som börjar komma och trötthet som ger sig. leenden och gräs. och du.

we all have different reasons for forgetting to breathe

maj 19, 2012

totalt lugn. sinnesro. när allt kring en är städat, ordnat och skurat och själen hjärnan insidan av kroppen känns likadant. när kuddarna är mjukare än de brukar och man kan lyssna på Andrea Gibson i mörkret. när ord man känner igen strömmar mot en och trots att man hört dem flera gånger innan är det det enda man lyssnar på. stänger av allt annat. allt krig som bryter ut under huden ibland. det där som stretar mot huden och tränger ut i knottror. gåshud. man ryser till. allt det. det stängs ut. kvar finns bara ord ord och ett bankande hjärta. ro.

Regn slickar hela staden

maj 17, 2012

Det är maj men ändå alltför kallt när man åker till jobbet när folk åker hem från krogen. Det regnar som alltid i Göteborg men det finns ju busskurer i väntan på försenade spårvagnar. Busskurer det regnar in i för göteborgsregn regnar in överallt.

Skriver om regn. Klyschig.

tkulnid

maj 6, 2012

det är lite samma sak hela tiden. samma gator man går på samma öl som serveras. vaknar till samma väggar samma lukter samma ljud. vet ni hur det känns när det är okej? när man begraver näsan lite extra i en välbekant lukt och känner att den så gärna får stanna.  jag känner lite så nu. visst smyger sig framtidsångesten på och visst funderar jag ibland på vad som egentligen händer vart livet tar mig. men när jag gör det andas jag lite extra. andas in den där lukten.

.

maj 1, 2012

Idag var jobbdagen en såndär dag då man mest ville gå hem hela tiden. Då allt blev stressat och man knappt hinner rapportera till natten eftersom att man pratar med ambulansförare. Men egentligen. Vad gör det när allt löst sig och det fortfarande är femton grader när man slutar? Vad gör det när staden luktar varmt och man får besök som tar med kramar och glass.

som om det inte fanns någonting att förlora.

maj 1, 2012

20120501-011303.jpg
Igår såg vi Jonathan Johansson på pustervik som lever igen. Vi fick hundben och ”Woof Woof” stämplat på armarna. Jonathan var sådär fin och perfekt att avsluta veckan med.